Jag har ett hål i mitt bröst
Inga kläder kan skydda hålet från vind och kyla
Hålet har alltid funnits där
Något som inte finns har alltid funnits där
Kan jag bli hel? 
 
Själen törstar efter att fylla hålet
Men det finns inga bitar som passar
Livet går ut på att hitta rätt bitar
För varje gång jag misslyckas
Blir hålet lite större
 
Det finns inga bitar att fylla mitt hål med
Jag erkänner mig besegrad
Av någonting som inte finns
Det kanske är jag som inte finns? 
 
Jag tillåter mig själv att finnas
Lite mer för varje dag
Plötsligt känns hålet mindre
Det liksom växer ihop
Det verkar som jag kan bli hel
 
 
 
Jag har provat så många saker i hopp om att känna mig hel och lycklig. Jag har försökt bli av med känslan av meningslöshet genom fylla tiden med aktiviteter, Jag har försökt bli av med självhatet genom dieter. Och ingenting har fungerat. Hålet i mitt bröst har bara växt sig större. Jag trodde att det var kört, att ingenting skulle kunna fixa mig. Men sedan insåg jag att hålet inte ska fyllas med saker eller aktiviteter. Det ska fyllas med mig! Det är jag som fattas mig. Min själ är trasig, för jag låter mig själv inte ta plats. Men nu, nu när jag har börjat tillåta mig själv att ta plats och finnas, känner jag att hålet växer sig mindre. Snart kanske det är borta helt? 
 
Anonym

Bra jobbat att komma på det själv! och i så unga år.
Tog mig betydligt längre tid. Trodde alltid att någon yttre omständighetet skulle till för att fixa mig.
Nytt jobb, snyggera kropp, flytta någonstans och så vidare.
Men mitt mående kommer ju inifrån, det är där förändringar måste till.
När jag insåg det, blev mitt liv mycket enklare.

Svar: Tack! Och vad skönt att höra att du kom till insikt ❤️
Nathalie Schmidt

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress